Mörker

Var tog de ljusa sommarkvällarna vägen? Efter 5 kilometers promenad med Matte och Josefin var det dags att spåra lite. Hösten är kommen och det är kol svart ute! Och att spåra i mörker är definitivt en konst! För min del går det ju bra, men för Matte är det värre. Snubbel snubbel bak i linan är det. Frågan är ju om de tvåbenta varelserna ser något överhuvudtaget? Verkar inte så! Men trots blåst, snubblande Matte, kaninhålor och korsande stigar lyckades jag ta mig till slutet. Är jag inte grym så säg!